I Sverige använder man otroligt många jaktmetoder beroende på vilket vilt man ska jaga. Vi har gjort en kort beskrivning om några av de vanligaste jaktmetoderna.
Smygjakt/Pyrschjakt
Smygjakt, även känd som pyrschjakt, är en av de äldsta och mest utmanande jaktmetoderna som jägare använder sig av. Denna metod kräver skicklighet, tålamod och en djup förståelse för både naturen och bytet. Smygjakt innebär att närma sig viltet så tyst och obemärkt som möjligt för att få en bra position för att fälla ett skott. Jägaren klär sig i ljudlösa och kamouflerande kläder för att minska risken för att bli upptäckt. En rekommendation under smygjakt är att ha med sig ett skjutstöd för att kunna ta så bra och säkra skott som möjligt. Pyrschjakt tar detta till nästa nivå genom att integrera locktekniker, användning av dofter och ljud för att attrahera viltet.
Vakjakt
Vakjakt är en jaktmetod där jägaren positionerar sig på en strategisk plats där man vet att viltet brukar röra sig och väntar på att viltet ska komma. Målet är att fälla ett noggrant och etiskt skott när bytet är inom skotträckvidd. Vakjakt kräver långa perioder av stillhet och tålamod. Jägaren måste vara redo att vänta tills rätt ögonblick för att fälla ett skott. Förståelse för terrängen och viltets beteende är avgörande för att välja rätt position. Det kräver ofta förberedelser och kunskap om specifika platser där viltet tenderar att röra sig. Vakjakt lämpar sig för jägare som har tålamod, god observationsskicklighet och kunskap om viltets beteende.
Drevjakt
Drevjakt utförs av jaktlag där en grupp jägare samarbetar för att driva viltet med drivande hundar eller folkdrev i ett bestämt område. Skyttar positioneras strategiskt på olika pass där viltet förväntas röra sig under jakten. Målet är att fälla ett skott när viltet kommer inom skotthåll under jakten. Effektiv kommunikation är avgörande för att koordinera jakten och hålla alla jägare informerade om viltets position. Man använder alltid jaktradio under drevjakter i Sverige för att veta vad som händer under jakten och öka säkerheten. Säkerhet för både jägare och andra i området är av högsta prioritet. Etiskt ansvar och korrekt beteende under jakten är centrala principer. Till Exempel har vissa pass har förbjudna skjutriktningar. Jägarna måste snabbt och noggrant identifiera sitt bytet för att undvika fälla ett skott på fel djur.
Åteljakt
Åteljakt är en jaktmetod där jägaren skapar och underhåller en plats där viltet lockas med föda. Målet är att fälla ett skott när viltet kommer till åtelplatsen. Användning av lockmedel, såsom lockfoder, majs, potatis eller dofter som tjära, för att attrahera viltet till åtelplatsen. Åteljakt kräver ofta tålamod, då jägaren måste vänta på att viltet ska närma sig åtelplatsen. Jägaren bör vara ansvarsfull i hur de hanterar foder för att undvika onaturliga koncentrationer av vilt.
Ställande hund
Jakt med ställande hund är en metod där jägaren samarbetar med en speciellt tränad ställande hund för att upptäcka och markera vilt, oftast älg, vildsvin och skogsfågel som tjäder och orre. Det en ställande hund gör är att få viltet att stanna genom att skälla ståndskall. Sedan är det jägarens uppgift att gå in på ståndskallet och skjuta viltet. De hundraser som oftast används är olika spetsraser som jämthund, laika och finsk spets.
Stående fågelhund
En stående fågelhund är en specialtränad hund som tränas för att stanna och markera platsen där de känner lukten av fågelvilt. Målet med att använda en stående fågelhund är att ge jägaren möjlighet att närma sig för att fälla ett skott när fågeln stiger. Om jägaren lyckas fälla fågeln ska hunden apportera och ge den skjutna fågeln. En stående fågelhund måste var väl dresserad och samarbetsvillig. Vanligt att man jagar ripa och rapphöna med stående fågelhund.
Grytjakt
Grytjakt är en metod som fokuserar på att jaga räv, grävling och vildkanin i deras gryt. Målet är att få djuret att komma ut ur sitt gömställe för att möjliggöra ett säkert och etiskt skott. Särskilt tränade hundar, vanligtvis terriers eller tax, används för att spåra och locka ut räv och grävling. Man använder även stövare för att driva räv uppe på marken och när det går i gryt använder man sig av grythunden. När man jagar vildkanin använder man sig av tamiller för att skrämma ut kaninerna, den jaktmetod sker oftast på Gotland. Jägaren kan behöva använda spadar eller andra verktyg för att komma åt hunden eller djuret i grytet om hunden inte kan ta sig ut.
Lockjakt
Lockjakt är en jaktmetod där härmar viltet genom olika vilts läten. Jägaren använder olika typer av lockpipor beroende på vilket vilt man jagar. De vanligaste lockjakterna är på räv, älg rådjur och kråkfågel. Man klär sig oftast i kamouflerande kläder för att minska risken att bli upptäckt av viltet. När man lockar räv är det vanligt att använda sig av en bulvan som ser ut som ett småvilt för att räven ska rikta fokus på bulvanen för att minimera att jägaren ska bli upptäckt.
Skyddsjakt
Skyddsjakt är en jaktmetod som utförs av auktoriserade jägare eller yrkesmän för att kontrollera och minska populationen av skadligt eller överpopulerat vilt. Målet är att upprätthålla en balans i ekosystemet och minska potentiella skador på grödor, skog eller andra områden.
Jakt med vettar och bulvaner
Jakt med vettar och bulvaner är en jaktform där bulvaner eller vettar, används för att locka och dirigera vilt mot jägaren. Bulvanerna agerar som lock eller avledning för att få viltet att röra sig i en önskad riktning, där andra jägare väntar för att fälla skott. Denna jaktmetod används ofta vid jakt på duva och sjöfågel, inklusive änder och andra vattenlevande fåglar.
